Muminmamman

I två dagar har magen känns synnerligen stor. Jag har bara pustat och flämtat och flodhästat mig. Några mammabyxor har redan börjat strama betänkligt över höfterna. Vad ska jag göra när jag inte kommer i byxor med elastisk midja längre? Börja med toga?

Dessutom har den lill* därinne har levt rövare i timmar åt gången, igår mellan kl 22 och 02. Jäpp, h*n brås på sin mor.

Men tack vare en underbar man kändes det lite bättre igår kväll.

”Du har en mage som ett mumintroll och ett ansikte som en gudinna”, sa han och masserade mina fötter.

Faktiskt precis vad en kvinna som inte längre kan se sina tår vill höra.

Muminmamman med handväskan i fast grepp