Eller tror de att hon är lite efterbliven?

I ett avsnitt i Seinfeld råkar Elaine läsa sin journal och får reda på att hon klassas som ”besvärlig”, för att hon vid något tillfälle vägrat byta till en sjukhusrock i papp.
Hennes kamp att få det ordet struket ur journalen är inte lätt.

Kollegan har en liknande upplevelse. Vid första besöket hos BM utbrister hon glatt:

”Jag kan inte fatta att jag är med barn!”

Precis om Elaine ser hon senare sin journal, där det på sjukhustorr svenska står:

”Pat. förstår inte att hon är gravid.”

Från lammnappa till bävernylon

Jag har ett antal sköna tusenlappar på sparkontot.
Från början var det tänkt till en Chanelväska.
Nu blir det en barnvagn istället. (Att de kostar ungefär lika mycket har vi ju redan konstaterat.)

Livet är allt bra orättvist.

Från den här:


Till den här:



Jag beklagade mig för väninnan, som kom med en lysande idé. Låna systersonens vagn och köp väskan ändå. Det hela lät briljant, förutom att syster(sonen) inte ville ge upp sin vagn.

Jag får väl jämka ihop en lösning med hjälp av blocket och e-bay.

Det som inte dödar, det härdar

Kort om det jag kan om smärtlindring so far:

Epidural
Min kompis narkosläkaren säger att epidural är en (först)föderskas bästa vän. Han tillägger att det alltid är mycket bättre stämning när han lämnar förlossningssalen än när han kommer in.
(Den här underbare killen var till alldeles nyligen singel och tycker att gravida kvinnor är det vackraste som finns - men att det är lite svårraggat under omständigheterna han träffar dem.)
Men att epidural inbegriper en tjock nål och min ryggrad gillar jag inte riktigt.

Sterila kvaddlar
Jag trodde först att kvaddla var ett verb. Pingviner kvaddlar, det vet ju alla. Jag kvaddlar runt i för små jeans ibland.
När det visar sig att sterila kvaddlar är motsvarigheten till en rejäl käftsmäll när man har ont i ryggen är det hela lite mindre kul.

Lustgas
Now we’re talking! Lustgas låter hur skoj som helst. Som Dry martini i flyktig form. Kunde man kombinera det med helium skulle det blir riktigt festligt att föda.



Lustgas i flytande form, med grönsak därtill

Et voilà! Vecka 16-20

Sista mastodontsjoket text kommer här.
Sedan ska jag hålla mig till ett inlägg per dag, ungefär.
Och glöm inte att läsa uppifrån och ner, inbitne bloggläsare.

2007-04-23 vecka 16
Vi vill ha stort, ljust, barnvänligt, välplanerat, rymligt kök med plats för minst 12 personer, stor hiss, barnvagnsfunkis entré och allt detta inklämt i ett 20-tals hus. Det kommer inte att funka, det är bara att inse.

2007-04-24
Jag tror att jag har hål i magen. Jag är så hungrig att jag skulle kunna äta på tangentbordet. Min nya craving är Quarter pounder cheese från McD och det åt jag givetvis till lunch. Eftersom jag inte helt förlorat förståndet tog jag mjölk och morötter till.
Men efter det har jag ätit två äpplen, ett päron och vill bara ha mer!!! Gaaaaaah!



Jag tror att det är det flottiga, tillplattade finmalda och supersaltade köttet med smält "ost" på som gör mig galen!
Jag som annars bara går dit var tredje månad kl 02.00 med en flaska vin skvalpandes i mig, kan nu tänka mig att äta där tre gånger om dan.

Supersize me, liksom.

2007-04-25
Idag vill krabaten bara ha sött – elakt nog uppmuntras detta av min chef som just ställt en stor skål godis framför mig...
Efter en mycket nyttig lunch – om än rätt äcklig, på Kalori – ville bebisen och min lunchkompis (inte samma person) ha Brunkebergs Bageris valnöt- och muscovadobulle. Turligt nog för krabaten kom kompisen på att han inte tål valnötter, så jag tvingades äta upp hela bullen själv.

2007-04-23
Jag har skaffat en stegräknare, eftersom jag inte motionerar på annat vis. 10 000 steg ska jag ta per dag. Det har jag nästan nått upp till (och i ett fall överträffat) hittills. Men så har jag bara gått i fyra dagar också.
Igår visade räknaren 8 500 när jag kom hem och jag funderade om jag kunde kliva de 1 500 stegen hemma.
Det satte dock mannen P för, eftersom han skulle ha blivit galen om jag trampat fram och tillbaka mellan vardagsrummet och köket i sådär 20 minuter.

2007-04-27
Usch, har verkligen en bad body day idag. Jag hetsprovade mig igenom garderoben och beklagade mig inför mannen att ingenting passar och att jag känner mig så tjock.
"Men du är ju lite tjock", svarade den otroligt hjälpsamme maken.

2007-04-28
I dag kom en liten mage. Plötsligt är delen nedanför naveln helt hård och lite mer utbuktande än tidigare. Coolt!
Och inte bara det. När jag skulle göra morgontoalett i bara mässingen trodde jag att jag tappat en ögonfrans på magen och försökte vifta bort den. Men se det gick inte. Den satt nämligen fast. Ett litet mörkt hår på magen.
Eeeeek!

2007-04-30 vecka 17
I går natt drömde jag min första riktiga graviddröm. Jag drömde att lilla bebisen sparkade och förvånansvärt nog var magen helt tunn och elastisk, som en gummiduk. Plötsligt såg jag en fot, och sedan en till, sparka genom magen och sticka ut en decimeter eller så, täckt av den nästan genomskinliga ”huden”.

2007-05-03
Jag vill ha en tjej….
…bara för att kunna ha den här



Eller vaddå, jag kan ju självklart ha den även om det blir en liten kille.


2007-05-04
Jag var och fixade brynen igår och halvlåg där i stolen. Jag berättade att jag var gravid, ser bryntjejen titta ner över mitt huvud och beskåda en mage som är tudelad av min omlottröja. Ingen bebismage där inte.
Hon såg lite artigt förvånad ut.

2007-05-10 vecka 18
Jag är i London och shoppar. Dyrt. Och mycket. Men om jag ska vara en ”floodhorse” som C säger, i sommar – då ska jag banne mig vara en snygg floodhorse.



Den här klänningen fick följa med hem. Och den är faktiskt änu snyggare på.


2007-05-11
Idag levde lilla livet rövare i magen. Under tågresan mellan Malmö och Simrishamn var det konstant rörelse och det var första gången som jag känt det så tydligt. Sittandes, dessutom.
Det känns som om jag svalt en ål.

2007-05-16 vecka 19
Jag får inte äta kexchoklad för maken, eftersom han infört transfettsförbud härhemma. I förrgår smugglade jag dock ner en punchrulle i matvagnen och aldrig har härdade vegetabiliska fetter smakat så gott!



Aaaah, transfetter doppade i choklad

Själv blandar mannen glatt till en drajja innan maten, medan jag får knapra på en liten morotsbit...

2007-05-17
Jag läste precis en intervju med en kollega och vän som ska ha barn imorgon typ och hon har bara gått upp 8 kg. Orättvist. Jag skulle kunna leva på salladsblad, men ändå gå upp minst dubbelt så mycket.
Mina bröst väger ju minst ett kilo mer styck. Eller två. Hur sjutton hittar alla silikonstinna dokubrudar kläder som passar? Myyycket stretch?

2007-05-20
Igår var det någon som steppade på min urinblåsa, vilket mannen tyckte gav upphov till ett mycket roligt minspel och läte från min sida.

2007-05-21 vecka 20
Jag har blivit så sjukt klumpig. Stod på öronen i påskas i Frankrike när vi var ute och gick (jag bara missade ett trappsteg) och skrapade upp knäna något riktigt illa. Skrubbsår gör ju så satans ont!

Kom till jobbet i morse i snygga, men ack så opraktiska, kittfärgade platå-Ashstövlar och gjorde en smärtsam (och allt annat än stilfull) vurpa vid vattenbehållaren. Så mycket för att vara snygg.

Givetvis fläkte jag upp en bit hud på knät – just där det precis läkt efter påskens praktvurpa. Det, i kombination med gårdagens dörrhandtag-i-ryggslutet-incident när jag skulle ta mig in med packning gör att jag känner mig klumpig, klantig och allmänt osmidig. Och jag som bara är halvvägs genom graviditeten.

Kommer jag att överleva?

Min första baby

Syster tittade på min Pradaväska (i vårt hem a k a babyn – som i ”Var är babyn?” ) och frågade vad en sådan gick på. När jag berättade, bleknade syster.

”Den kostar ju lika mycket som en barnvagn!”, utbrast hon.

”Va, kostar en barnvagn så mycket?!” svarade jag förvånat.



Älskad, saknad - min baby, som för närvarande är i Italien för att plåstras om

Tjohoo - fem veckor i ett svep!

2007-03-22 vecka 11
Jag mår utmärkt idag. Visserligen hade jag frukostmöte som inte innehöll den utlovade frukosten, utan endast två koppar te. Jag var så hungrig och illamående att jag stapplade in på ett italienskt café precis utanför möteslokalen, bara för att upptäcka att alla mackor innehöll parmaskinka.

Tur att jag har lite nödchoklad i handväskan (att användas när maken får blodsockerfall och blir som en trumpen tvååring).

2007-03-26
Jag mår så jävla illa!
Jag är i v 12 och är fortfarande som en zombie. Jag började på nytt jobb en knapp månad innan jag plussade.

Förut var jag partypinglan som aldrig sa nej till en drink, som sprudlade av nya idéer, som sjöng (nåja) vid ankomsten till jobbet.
Nu släpar jag mig hålögd in vid halv tio, sitter tyst och trött på min plats och går hem allt tidigare på dagarna.

Mina kollegor måste undra vilken alien som tagit över min kropp.

2007-03-27
Jodå, vi var på inskrivning imorse. Men natten var mardrömslik. Mannen väckte mig två gånger genom att fäkta och vända sig och hålla på. Första gången, vid 03.30, tog det 1,5 timmar innan jag somnade om igen och andra gången, närmare sex, var jag gråtfärdig. Gick upp strax efteråt för att vara hos bm (barnmorskan) kl 08.00, men herr kartläsare hade kollat fel och vi fick springa (jag i väldigt högklackade stövlar) tvärs över Gamla Stan. Väl framme, en kvart försenade, var jag gråtfärdig och illamående. Bra start, liksom.

Bm var vänlig och tyckte att jag skulle först prova Postafen mot ilamåendet och sedan sjukskriva mig. Jag, som ju är en Duktig Flicka, protesterade, men grät nästan för att jag är så trött.
Inget lyssnande på hjärtljud och jag får minsann vänta till nuppen för att få veta om det är någon därinne. Men det känns ändå rätt okej. Mitt blodtryck är fortfarande lågt, men nu vid 100-strecket och järnvärdet är bra.

Bäst att äta lite mer lakrits. För att vara på den säkra sidan.

2007-03-28
Jag är fortfarande i garderoben. Åtminstone jobbmässigt.
Vi hade vår föresenade bröllopsfest förra helgen och då blev mannen både full av alkohol och kärlek och berättade för många av våra gäster att vi ska ha barn.

Rätt gulligt, om inte så vansinnigt smart.


2007-03-29
Jag sov länge imorse och åt en härlig frukost. Jag gjorde ett försök till med Mitt val kvinna. Det slutade, precis som de två gångerna innan, med att jag kräktes upp allt.

Nu åker den i soptunnan.


2007-04-03 vecka 13
Idag köpte jag den första saken till lilla knyttet. Eller ska jag vara helt ärlig så var det till mig själv. Ett Fashion Monster av Christian Lacroix
från Habitat.

Tänk om jag vaknar en morgon och upptäcker att lilla monstret har fyllt min garderob med paljetter, tyll och grälla satintyger?



Krabaten till vänster bor numera hos oss.


2007-04-09 vecka 14
Efter att ha gått och putat med magen på Rivieran i en vecka, upptäckte jag att jag inte kan ha mina vanliga jeans. De snygga och ack så trendigt högmidjade Dieseljeansen höll jag på att få blodstörtning av på planet hem. Och idag upptäckte jag att Cheap Monday-jeansen stramade åt precis överallt.
Magen är större och liksom hårdare mellan blygdben och navel. Fortfarande skvalpar ett litet extra lager hull ovanpå allt, men under är det rätt fast.
Däremot har mina lår plötsligt svällt till oroväckande proportioner. Blä.

2007-04-10
Jag mår inte illa längre. Inte mycket, i alla fall. Fortfarande kan dofter – eller snarare lukter – göra mig alldeles spyfärdig.

2007-04-11
I ottan var det dags för nupp.
Jag sov oroligt, vaknade av att siffrorna virvlade i huvudet och att blåsan tryckte på.
Väl på Ultragyn möttes vi av trevlig sköterska, som uppmanade mig att dra ned byxorna. Jag var inte riktigt på det klara om det var vul eller vanligt ul, men tack och lov var det det senare. För säkerhets skull hade jag rakat både ben och bikinilinje.

Lilla livet sprattlade på för fullt därinne. En morgonpigg liten krabat. Jag tror minsann att h*n brås på sin far… Vi fick se fem fingrar på varje hand, små spinkiga ben och en bedårande nästipp.



Strike a pose

Sedan kom det läskiga – själva siffrorna. Först fattade jag inte vad sköterskan sa.
Menade hon låg risk eller låga siffror? Som tur var menade hon att det var just låg risk.
1:20 000. Tur det, eftersom lilla knyttets mamma hade en risk på 1:179 med tanke på sin ålder.

Nu kan jag äntligen koppla av!

2007-04-12
Fortfarande skakad över den fantastiska UL-upplevelsen frågade jag mannen om han hade varit med om något häftigare. Hans ansiktsuttryck sa nja. På sin höjd. Jag beslöt att pressa honom.
”Har du verkligen sett något coolare än din lilla avkomma sprattla på en skärm?”
”Tja, Windows Vista”, svarade mannen, innan han fick en rejäl smäll på armen.

2007-04-13
Igår var jag på gravidpilates och det var jättebra. Men eftersom jag är den enda eleven för närvarande kommer de inte att köra vidare. Jag ska se om jag kan ragga minst tre Stockholmstöser till som är på smällen.

Jag är en extrem tävlingsmänniska och har ett förflutet som inom dans, styrketräning och kampsport, men har förfallit sorgligt de senaste.. ehum.. fem åren. Jag har varit lycklig soffpotatis, varvat med lite träning, men högst sporadiskt.

En fysisk absolutist, helt enkelt.

Om jag i nuläget skulle bege mig till ett gym skulle jag gråta av spegelbilden och min oförmåga att lyfta trekiloshantlar.


2007-04-14
Jag drömde häromnatten att mannen lämnade mig och att jag plötsligt insåg att jag skulle få klara hela graviditeten och förlossning själv. Det är hittills den enda graviddröm jag haft och den var ju inte direkt upplyftande. Jag var sur på mannen en hel dag efteråt.
Stackare, vad han får stå ut med.

2007-04-16 vecka 15
Handlade mammakläder på H&M för 1700 kr idag. Det får man många resårbrallor för.

NU mår jag bra, även om jag långsamt håller på att bli ett mumintroll, åtminstone fysiskt. Psykiskt är jag mer argsint än lilla My.



Mjukis i jämförelse med lilla moi

2007-04-17
Alla frågar om vi ska ta reda på kön. Vi vet inte. Tids nog får vi ju veta det ändå. Det är ju inte som om vi ska måla barnkammaren rosa eller blå.
Dels för att vi inte har en barnkammare.
Dels för att jag är tokallergisk mot att klämma in lilla barnet i könssegregerade färger.
En moster har redan börjat sticka kläder "i allt annat än rosa och ljusblått" eftersom hon delar min inställning.

Att jag själv älskar rosa är en annan sak.

2007-04-18
Jävla pollenallergi.
Jag gick till apoteket och frågade lite om pollenmedicin. Receptarien sa att om min bm sagt att Clarityn var ok, kunde jag ta det. Däremot får de inte rekommendera det till gravida. De måste hela tiden be kunden fråga sin läkare/bm/shaman eller vilken medicinsk auktoritet man nu väljer.

Jag är faktiskt nästan beredd att chansa.

2007-04-20
Ah, mammabyxor! Varför har jag inte använt det tidigare?

2007-04-22
I går kände jag lilla livet för första gången!
Jag både satt och sedan låg ner och tryckte fingrarna mot magen där den är som hårdast, under naveln. Då kunde jag känna hur det liksom ålade förbi något. Inte ett fladder, inte en spark, utan mer som någonslags motsvarighet till att se sälar simma i vattnet, just när de bryter ytan ett kort tag.

Min syster avfärdade rörelserna som knorrande tarmar – vilket det kan ha varit – och bannade mig för att ha klämt på den lille parveln.

Svart och vitt

En mage, två åsikter

Scen 1: Butiksinvigning, Pub

När: Sen kväll, vecka 19

Vem: Redaktör på modetidning

Jag hade en vit, tajt t-shirt, halsband med stora genomskinliga glasstenar och putade så gott jag kunde med den (i mitt tycke) rätt uppenbara magen.

Redaktörskollegan tittade på min Ramlösa och undrade om jag matchade klädseln, särskilt halsbandet, med flaskan och drycken (bara en modemänniska kan komma på en sådan fråga).

Sedan frågade hon om jag inte skulle ta ett glas vitt istället.

”Nä, det går inte för magen”, svarade jag.

”Katarr?”

”Bebis.”

Hon såg mycket förvånad ut och hävdade att den där lilla utbuktningen knappast kunde misstas för en gravidmage.

Scen 2: Mälarpaviljongen

När: Solig eftermiddag, vecka 20

Vem: Manlig vän

Jag hade vida jeans, svart tajt t-shirt och figursydd kavaj (som knappt går att knäppa, men översta knappen hade jag tvingat igen).

Stod jag inte i profil syntes inte magen, tyckte jag.

Vännen mötte mig på trettio meters avstånd med ett strålande leende

”Jag får gratulera!” ropade han och log om möjligt ännu större.

När jag såg lite frågande ut tillade han:

”För du är väl gravid?”

Jodå, så var fallet, försäkrade jag.

”Nä, jag tänkte säga att du annars ätit lite mycket under vintern. När är det dags? I augusti?”

”I mitten av oktober”, svarade jag surt.

”Jaha, för min syster ska ha i slutet av oktober och hon har ingen mage alls. Bara bröst. Men du, du har en riktigt stor mage, du.”

Jag förlät honom när han bjöd mig på kaffe och gav mig komplimanger för min yppiga barm.

De första tio veckorna – i praktiskt Det Bästa-format

2007-02-05 vecka 5
Blä, vad jag är förkyld! Eländet går aldrig över! Helgen var mysig, även om den gick i snorandets tecken. Superromatiskt, verkligen.
Jag kom på att jag antagligen hade satt BIM (beräknad inte mens, dagen då mensen skulle ha kommit, men inte gjort det) en dag tidigare, alltså tisdag istället för onsdag. Och då tänkte jag att jag kanske skulle testa nu på morgonen, BIM -1.

Sagt och gjort. Ett trepack Clear Blue Digital införskaffades på jourapoteket igår kväll – tack och lov för storstadens tjugofyratimmars öppet.
Jag sov oroligt hela natten och var på väg upp att testa redan vid fyra, men tvingade mig själv att ligga kvar. Sedan skuttade (nåja) jag upp och testade. Och det bidde ett plus!!!!!
Nu är jag så upprymd, men samtidigt livrädd.

Vågar jag vara glad?

Tänk att en så liten pinne kan ge upphov till så mycket glädje - och oro

2007-02-06
Jag var hos läkaren igår och fick antiobiotika, Abboticin eftersom jag är gravid. Det ska nog bli bra nu, men jag åker på tjänsteresa på torsdag och är så jäkla snorig och hängig.
Skulle ta antibiotikan på kvällen och läste bipacksedeln. Där stod det att det INTE ska ges till gravida kvinnor, om inte i yttersta nödfall.
Så jag ringde till Sjukvårdsupplysningen och fick tala med en rar syster. Nix, Abboticin är kategori D (låter mycket farligt..) och ska inte tas av gravida, eftersom det finns en förhöjd risk för hjärt- och kärlmissbildning i tidig graviditet!
Men hallå!

Ringde till läkaren idag och det visade sig att han inte haft koll på att de nyligen flyttat Abboticin till listan över mediciner som kan ge fosterskador. Vi kom överens om att jag skulle hålla ut och hoppas på att destinationens fuktiga värme skulle trolla bort bihålebesvären.

Den önskan slog in.

2007-02-12 v 6
Jaha, jag har börjat morgonen, vimmelkantig av jetlag, med att spilla ut kaffe över hela skrivbordet. Snyggt.

Tjänsteresan gick bra, även om jag tvingades smutta på lite bubbel. Och jag blev tvungen att avslöja för en av företagets representanter på plats att jag var gravid, eftersom vi alla skulle få lite massage som avkoppling en kväll, vilket inte är så lyckat tidigt i graviditeten. Hon var tyst, fram till vi skulle ta avsked, då hon sa ”lycka till med bebisen”, vilket givetvis min svenska kollega hörde…
Så mycket för att vara diskret.

Och jag som suttit där och fipplat med min Singapore Sling. Helt i onödan.



Inte ens god för icke-gravida

2007-02-13
Jag försökte äta laxsushi igår, efter att ha fått försäkringar att fisken varit fryst i minst 36 timmar. Jag är normalt en stooor sushiälskare, men det gick inte, Mitt nya, förbättrade luktsinne gjorde att fiskdoften satte stopp för ätandet.
Nu blir det bara mammasushi i fortsättningen!



Luktar och smakar fisk

2007-02-14
Tidigt möte idag och hade ätit frukost, klätt på mig och var precis på väg att gå när jag plötsligt fick rusa till toaletten och kräkas.
Bara sådär.
Inget illamående innan, bara ett akut behov av att kräkas.
Ska det vara såhär i sex veckor till?

På vägen till mötet såg jag en glad pappa med en barnvagn. Min första tanke var förvånansvärt nog:

”Lätt för dig att se så jävla glad ut, du slipper bära på eländet”.

(Så här i efterhand var det inte graviditeten, utan eländiga vitamintabletterna Mitt val kvinna som orsakade de våldsamma kräkningarna. Undvik till vilket pris som helst!)

2007-02-15
Jag har egentligen inga symptom förutom ömma bröst. Var tvungen att smita in på Lindex och köpa ny behå, eftersom jag börjar växa ur de andra. Helt utan stoppning, för att dölja en mer och mer imponerande byst.

När jag bokade tid för inskrivningssamtal frågade sköterskan om jag var intresserad av fosterdiagnostik. Ja, jag antog att hon menade mer än på ett intellektuellt plan, så jag sa att jag ville givetivs göra nupp-, kub- och alla andra akronymtest man kan tänka sig. Däremot vill jag inte sticka en nål i min mage OM det inte är förhöjd risk.

Det är det som är det underbara och läskiga med att vänta barn, vi måste släppa tanken på att vi kan kontrollera allt och istället lita på våra kroppar. Det är nog inte meningen att vi ska veta vad som händer i magen hela tiden.

I så fall hade gud satt en glasruta mitt på magen...

2007-02-16
Imorse knaprade jag på ingefärskakor innan jag klev ur sängen och drack kinesiskt te som ska vara bra för att "prevent vomiting and the effects of alcohol", lustigt nog.

2007-02-19 vecka 7
Dagens roligaste är mailet från överraskningsgravida väninnan:
”Magen mår bra & rör sig då den hör musik. Lite som att ha en ekorre i magen.”

Kl 16.15
Åh, vad jobbigt det är att vara en emotionell Arlahare, mentalt beväpnad med k-pist och en stark lust att meja ner folk.



2007-02-23
Igår var det födelsedagskalas för ett makeupmärke. Jag smuttade på ett glas bubbel för syns skull, men attackerade istället den magnifika tårtbuffén så att grädden skvätte och de andra gästerna förskräckt fick kasta sig åt sidan.
Klockan 20 ursäktade jag mig och gick hem och åt fem ostmackor.

Tjena, vilken flodhäst jag kommer att bli!

2007-02-26 vecka 8
I lördags var jag på cocktailparty och parkerade mig faktiskt precis vid snittbuffén, så att jag bara behövde sträcka ut en arm och roffa åt mig av godsakerna.
Jag är helt galen i kolhydrater – ju snabbare, desto bättre! Som om kroppen protesterar mot allt GI-tjafs.
Ett annat födoämne jag inte kan få nog av är, hör och häpna, vitkål! Jag bryter av stora bitar och knaprar i mig. Något nyttigt är det väl i, tänkte jag och upptäckte till min förvåning att det är massa kalcium i. Så jag kommer fortsättningsvis att leva på gräddtårta, marsipan, vitkål och lakrits (för blodtrycket, givetvis).



Ren medicin (Bild lånad från underbara och beroendeframkallande Godisbloggen)


2007-02-27
Jag har varit hemma och vammat lite på morgonen. Ja, ”vård av sjuk man”, alltså. Jag tycker att om man kan vabba så kan man väl vamma?
Lite te, lite kli på ryggen, en värmedyna och några snälla ord fick honom på gott humör igen och jag kunde med gott samvete lämna honom.
Jag får ju inte sova på nätterna när mannen är sjuk, vilket är en obehaglig föraning om kommande sömnlösa nätter med den nyaste familjemedlemmen.


2007-02-28
Igår upptäckte jag en ny last: pepparkaksdeg. Mannen fick en maffig julkorg av några leverantörer, inklusive en plastburk med färdig deg. Varför grädda? Det är bara att bryta loss en lagom stor bit och mumsa i dig. Mannen har inte upptäckt mitt lilla tilltag, men det är nog bara en tidsfråga. Som tur är har ju pepparkakssäsongen passerat och han kommer knappast att sakna degen.

Kl 16.30
Satan vad trött jag är!
Jag funderar på att rulla ihop mig som en liten hund under skrivbordet, som är så belamrat att de inte kommer att hitta mig förrän imorgon eftermiddag.

2007-03-01
Idag har jag mått illa non-stop från kl 07.30. Vet inte vad jag ska göra.
Och på samma gång har jag ett stort hål i magen som bara vill matas.
Det är lite som att ha magkatarr och sjösjuka samtidigt.

2007-03-02
En sak är faktiskt värre än illamåendet – att ligga vaken på nätterna!
Jag vaknar nästan varje natt. Enligt min läkare är det fullt normalt under första trimestern (cortisolpåslag, bla bla bla), men det är katastrof för mig att vakna vid tre och inte kunna somna om förrän vid halv sex-snåret. Jag är ju helt mosig när väckarklockan ringer vid halv sju.

Och visst blir det så mycket bättre av att mannen påpekar att jag minsann måste lära mig sova på nätterna.
Som svar fräste jag att han minsann snart inte kommer att få sova heller.


2007-03-05 vecka 9
Tänk att jag skulle kunna bli så glad för några pulserande små punkter på en gråskalig skärm!
Jag är v 8+0 idag och det gick inte att urskilja mer än fosterhinna, gulsäck och ett litet knytte med ett pickande litet hjärta. Men ändå! It’s alive!
Nu kan jag pusta ut – åtminstone till det är NUPP-dags.

2007-03-06
Känner mig stor och svullen idag. Försökte prova en av säsongens trendigt vida klänningar, men såg bara ut som en flodhäst, generöst draperad i trikå.



Tutu kanske är bättre än tunika?

2007-03-07
Jag vet inte vad jag ska göra, jag är så himla illamående, trött, svullen och grining. Imorse hade jag ett möte, men var tvungen att sitta blick stilla i tjugo minuter i soffan hemma av rädsla att jag skulle kräkas. Väl på mötet var jag så jävla sur att jag överraskade mig själv.

Snart måste jag berätta för min chef, innan jag får sparken för arbetsvägran och attitydproblem.

2007-03-09
Jag har mycket representation i mitt yrke och det bjuds på vin till lunch och middag. Av princip dricker jag (nästan) aldrig till lunch (då blir jag bara sömnig), men mina kollegor och andra affärsbekanta vet att jag inte är den som spottar i glaset. Jag har kört med vit månad, antibiotikakur och magkatarr, men alla har ändå ifrågasatt om jag är gravid. Kan det vara min strålande uppenbarelse?

På middag hemma är det inga problem, på sittande middag borta är det ju betydligt klurigare. Jag har faktiskt undvikit sådana tillställningar. Om någon bjuder mig på vin, låtsassmuttar jag lite, ställer ifrån mig det och ”glömmer” sedan lägligt bort var jag ställt mitt glas.

Vännerna tror att jag har Alzheimers light.

2007-03-12 vecka 10
Konstigt nog längtar jag inte alls efter protein, jag som vanligtvis äter mycket av. Kyckling är det enda jag får i mig och ett och annat ägg slinker ner.

Jag får helt sjuka cravings efter doghnuts, muffins och bullar –
allt mjukt, sött med massor av snabba kolhydrater och socker så det dammar om det!



Lycka i en liten ask!

Äventyret fortsätter

Eller snarare, äventyret med det som bor i min mage har pågått ett tag, men det är först nu jag gör slag i saken och lägger upp bloggen.

Idag går jag in i vecka 20, men att bara börja skriva om den veckan och framåt vore som att bara visa andra halvlek av veckans Champions Leaguefinal mellan Milan (aaah, Nesta) och Liverpool.
Så jag börjar från början. Nästan.

Men först – en liten programförklaring:
Jag tillhör inte kategorin barnkära. Jag går inte automatiskt fram och kollar på små knoddar i barnvagn. Jag tycker att barn ofta väsnas och kladdar och stör. Jag gillar i allmänhet inte barn jag inte har en nära relation till – och hittills har det inte varit så många. Därför är det toppen att få öva på några små släktingar och de få vänner som har barn. Genom att hantera dem i några minuter åt gången lär jag mig hur de ska hållas (huvudet upp oftast) och hur man brottar i dem i en minioverall.
Samtidigt har jag insett att förstföderskor inte kan allt, det mycket trial and error över det hela.
Och det är där, vid trettio-någonting jag befinner mig idag.
Den här bloggen handlar om hur jag (med hjälp av mannen, formerly known as fästmannen) överlever att gå upp sådär tjugo kilo, fixa ihop en hyfsad garderob, funderar över meningen med livet, förbereder mig för en ny liten familjemedlems ankomst och försöker bli sådär Di Leva- harmonisk som alla som varit på smällen lovar att man blir.
Inget tillsatt socker. Minimalt med gull.
Allt kryddat med lite kändisskvaller, tips och antagligen meningslösa , ofta svindyra prylar jag blivit kär i.