Navelskådande del 1
Jaha, så är man i sjätte månaden. Det känns rejält på något vis.
Igår när jag stod och berättade för vännen i New York att vi inte kan komma till deras bröllop i Aten i slutet av augusti, pillade jag mig lite förstrött i naveln. Eller snarare, det som fram tills nu varit min navel. Istället för att vara en djup grop mitt i magen är det knappt en liten urgröpning. Jag blev så paff att jag kom av mig helt och bara glodde ner.
Hela min mage har liksom exploderat! Naveln hotar att ploppa ut vilken dag som helst. Jag fattar inte hur jag ska gå 3,5 månader till? Jag kommer att gå till väders som en spärrballong långt innan beräknad förlossning.
Dessutom beslöt jag mig för att testa mannen igår. Jag frågade honom vilken vecka jag var i.
"Eh, 22" svarade han, något tvekande.
När jag svarade 24 (ja, 25 idag) såg han rätt glad ut, men kom tillbaka någon minut senare.
"Hur många veckor är det allt som allt?"
3 kommentarer:
Jag är i vecka 31 och har en rejäl utåtnavel, det ser riktigt roligt ut :)
Men hejsan hoppsan, hit har jag inte hittat förrän nu. (emmli76 på FL)
Själv har man bloggat sedan 2005 men jag har bytt blogg ett antal gånger och nu är den väldigt hemlig då jag får så många oinbjudna gäster annars. Självklart får du en inbjudan om du har lust. Skicka ett mail med din mailadress till min inbox på FL bara. =)
Ha det!
Hej Emma!
Vad kul att du hittade hit - jag har ju varit lite hemlig på FL...
Jag ska skicka mail och ta del av din blogg, kul! Tidigare bloggade jag om skönhet och mat, sedan blev det bröllop och nu bebis!
Skicka en kommentar